Blom EN sekund från vinst i Cykelvasan!

[et_pb_section fb_built=”1″ admin_label=”section” _builder_version=”3.22″][et_pb_row admin_label=”row” _builder_version=”3.25″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”3.25″ custom_padding=”|||” custom_padding__hover=”|||”][et_pb_text admin_label=”Text” _builder_version=”3.26.3″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat” locked=”off”]

Det är en klunga på mer än 30 cyklister som rullar in på upploppsrakan i Mora. Den största klunga som gjort upp om pallen i Cykelvasan, någonsin. Mitt i myllret av snabba herrar sitter Henrik Blom med. Han har lyckats hänga med i front hela loppet och det är nu bara några hundra meter kvar av de 94 kilometer Cykelvasan mäter. Frågan är bara om det finns något krut kvar i Henriks ben? Serneke Allebike-cyklisten Michael Olsson offrar sig för sitt lag och drar igång Emil Lindgren på rulle, resten av det namnstarka gänget hakar på. Det är tajt, det är många som vill vara med. Emil får någon cykellängd mot närmaste konkurrent, Mattias Wengelin. Blom avancerar och finns med precis där bakom. Mållinjen korsas, Blom trycker fram cykeln. Det är tätt, men målfotot visar en 9e plats, EN sekund bakom vinnande Lindgren. Vilken grej, vilken prestation! 9e man i Skandinaviens största MTB-lopp!

Närmare 28 000 cyklister kom under fredag (öppet spår), lördag och söndag till start i något av Cykelvasans alla olika lopp. Ett rekord i antalet deltagare och något som gör att detta sommarlopp på allvar börjar närmare sig vinterns förlaga.

Cykelvasan 90 är hela det traditionella Vasaloppet, fast på cykel. Starten går i Sälen och man passerar alla kända Vasaloppskontroller innan målgången i Mora. Loppet är en riktig utmaning som körs på 87,1 km skogsväg/grus och 6,9 km asfalt. Från Team Hi5 var det Henrik Blom,  Johan Lidman och teamchef Fredrik Berndes som fanns på startlinjen. En bråkdel av teamet men förhoppningsfulla och motiverade cyklister. Lidman som hade visat stigande form på slutet och Blom som varit väldigt jämn och stark under hela säsongen hade som mål att slå sin fina 25e plats från 2018. Fredrik som gjorde sin tionde Cykelvasa hade som mål att ligga i trakterna kring sitt PR från föregående år.

Väderprognoserna hade dagarna innan skvallrat om rejält med regn och en hel del motvind på sträckan. Ju närmare startmorgonen kom desto ljusare såg prognoserna för det våta ut att bli. Kanske skulle man klara sig helt från regn?

Det är i vanlig ordning trångt och bökigt i startfållorna. Många vill fram, skaffa sig positioner. När starten, ledd av mastercar, går töms starfållorna 1-4 i sakta mak, bara för att sätta rejäl fart i den 4,5 km långa startbacken. Här gäller det att skaffa sig så bra placering som möjligt. Våga hänga med snabba klungor och gå på rött ett bra tag. Både Henrik och Johan ligger efter startbacken med långt framme i täten, medan Fredrik ligger en bit längre ner. Vädret är torrt och temperaturen racevänlig, 16-17 grader. Dock är motvinden betydande och man förstår ganska snabbt att det kommer bli svårt att gå ifrån huvudklungan denna dag.

Strax innan första kontrollen i Smågan, ca 10 km in i loppet sker det ett jättekrasch i en av de stora klungorna bakom den absoluta täten där Henrik och Johan ligger. Men för Fredrik och många, många andra blir det tvärstopp. En riktigt otäck olycka med 4-5 inblandade och en kille som rejält skadad ligger mitt i vägen. Flertalet andra cyklister har stannat för att hjälpa. Detta är tyvärr en av de absolut största nackdelarna med Cykelvasan. Den stora mängden cyklister kombinerat med hög fart och grusvägar. I efterhand fick vi besked om att det, förutom en rejält blåslagen och uppskrapad kropp gått bra för killen.

Framme i täten går det växlande fort och lungnare. Motvinden gör det som sagt svårt för cyklister att gå loss. Men det görs försök, många gånger. Framförallt innan kontrollernas spurtpris vilket ger en välbehövlig dynamik till loppet. Blom befinner sig hela tiden i tät med bra koll på det som händer. Även Lidman kämpar med i den stora huvudklungan, även om han får slita för att hålla sig kvar i svansen. Den varierande farten i front gör dragspelseffekten betydande och tillslut blir dessa intervallbetonade ökningar för tufft för Johan som tvingas släppa när både vader och framsida lår börja nypa av krampkänningar vid ca 70 km. Samma sak händer Fredrik längre ner i fältet. Strax innan Lundbäcksbackarna vid Oxberg kommer den osköna känslan av kramp i vaderna. Då finns inte mycket annat att göra än att slå av på tempot och balansera sina krafter för att överleva in i mål.

Framme i täten känner sig Blom bra vid  25 km kvar och börjar få knasiga tankar som ”vad skulle hända om jag gick loss nu?” Men innan han kommer längre i dessa funderingar går Erik Mattelin lös och har som mest en lucka på ca 35 s. För de som sitter och följer livesändningen på webben ser det efter sista kontrollen i Eldris faktiskt ut som om det skulle kunna hålla hela vägen in i mål. Men sista 8-9 km in mot mål är snabba och klungan kommer ikapp Mattelin med ca 4 km kvar.

Det är en klunga på mer än 30 cyklister som rullar in på upploppsrakan i Mora. Den största klunga som gjort upp om pallen i Cykelvasan, någonsin. Mitt i myllret av snabba herrar sitter Henrik Blom med. Han har lyckats hänga med i front hela loppet och det är nu bara några hundra meter kvar av de 94 kilometer Cykelvasan mäter. Frågan är bara om det finns något krut kvar i Henriks ben? Serneke Allebike-cyklisten Michael Olsson offrar sig för sitt lag och drar igång Emil Lindgren på rulle, resten av det namnstarka gänget hakar på. Det är tajt, det är många som vill vara med. Emil får någon cykellängd mot närmaste konkurrent, Mattias Wengelin. Blom avancerar och finns med precis där bakom. Mållinjen korsas, Blom trycker fram cykeln. Det är tätt, men målfotot visar en 9e plats, EN sekund bakom vinnande Lindgren. Vilken grej, vilken prestation! 9e man i Skandinaviens största MTB-lopp! En av de absolut starkaste prestationerna som våra teamcyklister mäktat med, grattis Henrik!

Några minuter bakom rullar Johan in på en fin-fin 66e plats och är faktiskt en av de få i hela fältet som är nära sin tid från förra året då förutsättningarna var riktigt snabba. Fredrik har en tyngre dag och landar på en 331-plats.

Så här säger de själva om Cykelvasa 2019;

Henrik Blom – När jag skriver detta har det gått just över två dygn sedan vi körde under målportalen i Mora. Det är ungefär så lång tid jag behövt för att samla tankarna, fundera över hur loppet gick och veta vad jag egentligen ska skriva.

 

Johan Lidman –Som vanligt inför ett stort lopp som Cykelvasan är anspänningen stor och det skulle bli min andra start i tävlingen. Lite mer koll på vad jag kunde förvänta mig och nu med ett lite mer konkret mål. Har upplevt en positiv trend av formen de senaste 2 veckorna och kände mig hoppfull om att göra ett bra lopp.

Starten gick och jag försökte att hitta ett hanterbart tempo i startbacken men samtidigt plocka så många placeringar jag kunde för att komma upp till huvudklungans bakre del. Lyckades med detta och höll mig kvar tills det var ca 30km kvar, men inte utan att bränna benen på resan dit. Som för så många andra blev det krascher framför mig där jag nästan blev offer några gånger, men jag lyckades undvika detta men det kostade mycket då jag flera gånger fick gå på rött för att hinna ifatt gruppen igen.
När det var mindre än 30km kvar fick jag tyvärr släppa helt och hållet när båda vaderna nyper. Efter att jag kunnat börja trampa runt igen är det inte lång stund innan framsida lår gör samma sak. Trycker i mig lite energi och kör på så hårt jag klarar av och till slut är jag ikapp en cyklist som även han fått släppa och vi cyklar ihop tills vi blir upphämtade av ca 4 andra som vi kör med in i mål och jag hamnar till slut på en 66e plats.

Summerar tävlingen som lyckad och jag känner att jag gjort allt jag kunnat för ett så bra resultat som möjligt.

 

 

 

Fredrik Berndes – Detta var min tionde Cykelvasa. Jag har faktiskt kört alla lopp förutom det allra första 2009 (då hade jag inte börjat cykla ännu …). Innan start kändes det faktiskt bra. Ovanligt varmt för att vara startmorgon på Cykelvasan och ganska pigg i kroppen trots den tidiga morgonen (steg upp 04:50). Det är kul och trevligt att traska runt i startområdet och snacka med cykelkompisar och ladda inför loppet.

Men det räckte med att starten gick för att känslan skulle bli annorlunda. Det var länge sedan det kändes så tufft att trycka på uppför de 4,5 km som backen är. Hade gärna startat i lite lägre tempo, men det är nästintill omöjligt om man ska ha någon hyfsad klunga att gå med. De man hamnar med efter backen är ofta samma gäng (+/- 20 pers) som man hänger ihop med resten av loppet. Så tyvärr är det ett måste, och det gäller ju självklart för alla, att gå rejält på rött från start. 

När startbacken sedan går över i planare väg och kanske till och med lite utför ner mot Smågan går det som alltid undan. Här är jag på helspänn då det är MASSOR av cyklister som ligger tätt, tätt och en hel del av dem kör rätt huvudlöst. Här är det inte ovanligt med otäcka krascher i hastigheter kring 45-50 km/h. Detta år var inget undantag. Flertalet allvarliga tillbud inträffade och en rejäl olycka skedde lite längre fram i fältet någon kilometer innan smågan. Det blev tvärstopp när 4-5 cyklister drogs med i den och sedan låg som plockepinn över vägbanan. De flesta av dem var på benen när jag själv kom fram till platsen men en kille såg riktigt skadad ut. Som tur var hade flera medcyklister stannat och tog hand om honom och rapporterna efteråt säger att han klarat sig bra efter omständigheterna … Otäckt och något som känns riktigt olustigt resten av loppet där jag heller lämnar luckor på framförvarande än ligger för nära på hjul.

Förstår ganska tidigt att detta inte kommer bli något PR-år då jag redan vid andra kontrollen, i Mångsbodarna ligger ca 1:30 efter min tidigare bästa tid. En trend som sedan fortsätter. Två hällregn träffar oss under loppet men de håller inte i sig mer än 7-8 minuter och saktar inte ner farten överdrivet mycket. Däremot är vinden ingen vän och i mål är de allra flestas tider sämre än 2018 så jag förstår att det inte bara är en sämre form som gjort mig långsammare än föregående år. Krampkänningar i vaderna slår till strax innan Oxberg och när jag försöker balansera dessa känslor nyper det rejält i framsida lår. Resten av loppet ca 30 km, blir mer eller mindre överlevnad. Tar mig i mål på 3:06, 11 minuter efter PR och en 331-plats vilket jag inte är nöjd med men som får vara ok.

 

[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]