[et_pb_section fb_built=”1″ admin_label=”section” _builder_version=”3.0.47″][et_pb_row admin_label=”row” _builder_version=”3.0.48″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”3.0.47″ parallax=”off” parallax_method=”on”][et_pb_text admin_label=”Text” _builder_version=”3.18.8″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat” locked=”off”]
Ett onödigt långstopp för ett tekniskt missöde, ett kämpigt kryssande genom fältet och en oläglig förkylning. Helgen i Skövde blev inte riktigt som Maria och Tomas hoppades på. Men som nån kändis en gång sa ”det är bara att bryta ihop och komma igen …” Fler race kommer – vi har ju bara börjat!
Föregående helg var det alltså dags för säsongens första tävling i Långloppscupen: Billingeracet i Skövde. På plats från teamet fanns paret Karlberg, precis som 2018. Dock var det enbart Maria som kom till start då Tomas satsade på SWE Cup i Vårgårda dagen efter istället.
Det karaktäristiska platåberget Billingen ligger alldeles i kanten av staden Skövde. Berget och dess omgivningar är ett populärt och välbesökt fritidsparadis med cykel- och skidspår, slalombacke, bad och fiskesjöar. Ett perfekt område för ett utmanande MTB-lopp. På toppen av berget ligger hotellet Billingehus och tävlingscentrum för Billingeracet.
Billingeracet är ett lopp som Maria verkligen gillar och med resultat från två tidigare tävlingar som skvallrat om att form finns i kroppen och det fina resultatet på samma race förra året (4:a) fanns det förhoppningar om framskjuten placering. En förhoppning som dock tidigt i loppet grusas när det redan efter ca 6 km smäller/knakar till rejält i sadeln och den pekar rakt upp i skyn. Ett långt stopp med att försöka fixa till problemet gör att Maria tappar de fina ryggarna hos She Rides-gänget (4a, 5a, 6a i mål) och loppet ser ganska mörkt ut. Men efter en hel del meck knyter hon ihop säcken på ett bra sätt och kör till sist upp sig till en 8:e plats.
Åt det absoluta toppen fanns förstås inget att göra. Årets dam-elit är bredare och starkare än förra året och det är många om budet vad det verkar. Ska man lyckas berga en topp fem-placeringar måste man få till ett problemfritt race. Här är Marias egna ord om Billingeracet;
Maria Karlberg ”– Starten går och allt är hysteriskt som vanligt, det bär av uppför och det bränner fint i både lungor och ben. Tar rygg på Sandra Backman, She Rides, uppför grusbacke och tycker väl att jag hänger med ovanligt väl i starten. Men så runt 5-6 körda kilometrar smäller det till från min sadel. Första tanken var att nått small av, men stannar och ser att sadeln ”bara” rört sig i fästet och står rakt upp. Får fram verktyget, men det är fippligt och svårt att komma åt, tiden tickar och fältet rusar förbi. När allt sitter på plats är jag låååångt ner i fältet, och hoppsan vilket annat tempo det var här! Inleder projekt köra om-jaga-dra och med undantag från några enstaka cyklister får jag inte mycket hjälp framåt i fältet. Men tycker väl ändå det flyter på hyfsat, och en bit in på andra loopen börjar jag komma ifatt tjejer i min klass. Klättrar från 12e till 8e plats i damelit och gör drygt 70 omkörningar sista halvan av loppet. Med det sagt försöker jag plocka med det som var positivt och drar åt skruvarna lite extra inför nästa race”
Om Tomas äventyr på Swe Cup i Vårgårda finns inte så mycket att säga annat än att det blev en DNS. När förkylningssymtomen börja krypa inpå redan på lördag eftermiddag blev utsikterna för start dåliga och när det inte blivit bättre på söndag morgon blev det ingen resa till Vårgårda, hälsan först!
Tomas Karlberg ”– Kände på lördag eftermiddage den där oskönt svidande känslan i halsen och på söndagens morgon har det övergått i en skenande vilopuls och fullt utblommad förkylning. Hade verkligen sett fram emot Vårgårda då jag känt mycket tävlingsglädje på slutet, men det blev tyvärr en trist DNS. Bara åka hem och försöka kurera till kommande tävlingar.”
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]
